Den regelrätta adventsfikan

Märkningsreglerna för livsmedel är till för att konsumenten ska få information om produktinnehållet. Det kan tyckas självklart, men ibland är gränsen för vad som är obligatorisk respektive otillåten information inte helt solklar.

Låt oss ta den klassiska engelska fruktkakan som ett exempel. Det är högst troligt att den som inte själv vill baka inför jul utan i stället väljer att köpa en färdigförpackad fruktkaka i en livsmedelsbutik kommer hitta en kaka i en kartong som pryds av fina bilder av diverse frukter och nötter tillsammans med beteckningen ”fruktkaka”.

Vi förväntar oss att den här kakan innehåller frukt – både på grund av att ordet ”frukt” ingår i namnet och av de illustrationer som finns i märkningen. Det betyder att om kakan smaksatts med fruktaromer i stället för frukt skulle märkningen med största sannolikhet anses vara vilseledande och därmed bryta mot livsmedelslagstiftningen. Och som om inte det vore nog – i just det här fallet när ordet ”frukt” ingår i livsmedlets beteckning och samtidigt är av värde för konsumenten, så måste märkningen troligtvis också innehålla en så kallad mängdangivelse för att konsumenten ska kunna veta hur mycket frukt som finns i kakan. Naturligtvis måste även alla nötter anges i märkningen. Nötter är en av 14 allergener som finns med på EUs allergenlista och därmed omfattas av särskilda märknings- och informationsregler.  

Vi förväntar oss att det finns frukt i julens fruktkaka, men förväntar vi oss att det ska finnas hallon i hallonbåtar? Vi är medvetna om att hallonbåtar inte har en självklar plats på julens gottebord men det tjänar som ett lättförståeligt exempel. Ordet ”hallon” ingår i ”hallonbåt” men hallonbåtar innehåller inga riktiga hallon. Smaken av hallon i hallonbåtar kommer från aromämnen. Vissa skulle säkerligen argumentera för att det är vilseledande att produkten då får heta ”hallonbåt”, men genomsnittskonsumenten förväntar sig inte att man vid köp av hallonbåtar köper godis med riktiga hallon i. Vi förväntar oss godis med smak av hallon. Märkningen blir således inte vilseledande i det här fallet.

Nu är det dags för kaffe till vår fruktkaka och våra hallonbåtar. Märkningslagstiftningen för livsmedel kan vi nu släppa – eller kan vi det? Vad är det vi ser på kaffeförpackningen? Där står det ”innehåller koffein”. Att kaffe innehåller koffein är att ses som en självklarhet och just den självklarheten gör att det här kaffet faktiskt inte har en tillåten märkning. Det är nämligen inte tillåtet att marknadsföra en egenskap som alla liknande livsmedel har. Att skriva ”innehåller koffein” - vilket vanligt kaffe alltid gör - står därför i strid med livsmedelslagstiftningen.

Med det vill vi på Toxintelligence önska er alla en riktigt fin första advent!

Har du specifika frågor om märkningslagstiftningen för livsmedel eller mer generella frågor om reglerna för marknadsföring av såväl livsmedel som kemiska och kosmetiska produkter så är du varmt välkommen att höra av dig till oss.