Inledning
Mikroplastfrågan är numera en het potatis. ECHA har nyligen aviserat ett begränsningsförslag mot avsiktligen tillsatta mikroplaster i kemiska produkter. I vår kommande fokusserie kommer vi reda ut begreppet mikroplast och vad detta begränsningsförslag kan innebär.
Del 1 - Vad är en mikroplast?
Först måste vi förstå vad en plast är. En plast består framförallt av väldigt långa molekyler som kallas polymerer. Dessa polymerer består i sin tur av repeterande enheter på samma sätt som tåg består av likadana ihopsatta vagnar. I stort sett så består de flesta traditionella polymerer av långa kolkedjor och blir därför väldigt svårnedbrytbara. Se på olja till exempel, den består också av långa kolkedjor vilket gör den svårnedbrytbar. Förutom polymererna, består plast också av olika additiv såsom pigment, antioxidanter, stabiliseringsmedel, mjukgörande medel osv.
När någonting är svårnedbrytbart betyder det allt som oftast att det inte reagerar med någonting. Glas liknar sand, de bryts inte ned. Polymer liknar olja, de bryts knappt ner. Ingen av dessa material interagerar alltså knappt kemiskt med omgivningen. När problematiken diskuteras med mikroplaster är det alltså inte deras interaktion rent kemiskt som är problemet utan snarare dess fysikaliska storlek. Visst, plast innehåller flera andra ämnen och dessa kan migrera ut från plasten ut i naturen. Mikroplastproblematiken handlar dock i första hand om dess problematiska storlek; <5mm (väldigt bred definition av ECHA som kommer diskuteras i serien). Med det här resonemanget kokas mikroplastfrågan ned till en intressant frågeställning, om plast knappt interagerar med någonting, vad är det då egentligen för skillnad på ett sandkorn och en mikroplast? Svaret får ni i Toxintelligence kommande serie om mikroplast.
